Hormonstörande ämnen – Vi föreläser om världens vanligaste plasttillsats

Alla har vi varit nyvakna inför den lavinartade förekomsten av kemikalier i vår vardag. Även vi på Kemikalieklok. Vår resa började med otaliga djupdykningar i gränsvärden, lagar och skadliga effekter för att försöka skaffa oss en uppfattning och förståelse för problematiken. Ilska, frustration och sorg. Och all den ångest man fick när ”auktoriteterna” snabbt sköt…

|

Hormonstörande ämnen föreläsning

Alla har vi varit nyvakna inför den lavinartade förekomsten av kemikalier i vår vardag. Även vi på Kemikalieklok. Vår resa började med otaliga djupdykningar i gränsvärden, lagar och skadliga effekter för att försöka skaffa oss en uppfattning och förståelse för problematiken. Ilska, frustration och sorg. Och all den ångest man fick när ”auktoriteterna” snabbt sköt ner ens frågor med en lite lätt dumförklarande underton. Vår familj fick lära oss den svåra vägen att ingen står oberörd av kemikalierna och dess påverkan på oss. Vår minsting föddes med en hormonstörning.

Förstå hur hormonstörande ämnen påverkar oss med hjälp av bisfenol A

Bisfenol A (BPA) är en hårdgörare som används i plast för att, som namnet antyder, göra plasten hård och slagtålig. När man tillverkar plast använder man olika tillsatser för att skapa de egenskaper man behöver. BPA har tidigare varit väldigt vanligt i genomskinliga pipmuggar och nappflaskor. Detta medförde att små barn utsattes för skadliga kemikalier i form av läckta doser av BPA i deras välling, mjölk eller ersättning. När BPA cirkulerar i kroppens system liknar ämnet vissa av våra kroppsegna hormon, och det är då man talar om ”hormonstörande effekter”.

Vad spelar det för roll då, att BPA cirkulerar runt och leker look-alike med våra hormoner? Svaret är celler och processer. Våra celler är beroende av hormoner för att starta och avsluta processer i kroppen. Dessa processer kan vara allt från att styra vårt dagliga humör, till större utvecklingsrelaterade processer som fosterutveckling och pubertet. Hormoner gör allt detta möjligt. Lite förenklat så kan man likna hormoner vid en nyckel, som passar endast i en dörr i cellen, ibland endast vid en specifik tidpunkt. Hormoner vill komma och knacka på en cell vid ett särskilt klockslag och låsa en en specifik dörr för att starta en viss process. När BPA agerar fake-hormon får vi inte rätt antal hormoner till cellerna när vi behöver dem, och vår naturliga balans har rubbats. Mängden hormonstörande ämnen vi har i kroppen är av underordnad betydelse för timingen av skadliga ämnens förekomst hos oss. Även låga och lagliga halter av BPA kan ge hormonstörande effekter. Därför är det bästa skyddet att minimera de skadliga ämnen vi har runt omkring oss så gott vi kan.

BPA har funnits länge, och nästan lika länge varit känt skadlig

BPA är gamlingen som har hängt med sedan slutet av 1800-talet. På 1930-talet användes det initialt bl.a. som ett syntetiskt östrogen (Ingen slump att vår kropp tolkar ämnet som ett hormon, eller hur?). Efter man på 1940-talet blivit medveten om dess skadliga effekter så började det användas som komponent i plast istället. Billigt och enkelt att tillverka banade det väg för plastsorter som den genomskinliga polykarbonatplasten (PC) som blev både tålig och snygg tack vare BPAs hårdgörande effekt. Snart blev den världens vanligaste plasttillsats. Allt var frid och fröjd i industrins ögon fram till 1980-talet då forskare började ana oro. Man började lägga ihop 1 och 2 och misstänka att ett före detta läkemedel kanske inte var så bra att ha som behållare för livsmedel för att det faktiskt läckte ut i maten/vätskan. BPA har alltså redan misstänkts skadlig tidigare, men industrin väntade hellre på ett ”bevis” än att sluta med plastsorten. Notera att inget ”bevis” behövdes för att komma till slutsatsen att BPA var säkert att använda. BPA gled in på en räkmacka tillsammans med ett gäng andra kemikalier när man började arbeta med en kemikalielagstiftning. Trots att det var för farligt som läkemedel. Man kan tycka att det är ganska uppenbart och knappast långsökt misstanke, men nej, industrin menade att det inte var bevisat farligt. Nästan 30 år tog det för forskare och lagstiftare att börja överrösta industrin. Och dessa tendenser är inte isolerade till BPA, det är endast ett av mängder med ämnen som cirkulerar i samhället. Och byter du ut en molekyl på BPA så vips har du BPS som juridiskt är ett annat ämne. Fullt tillåtet i nappflaskor, pipmuggar och barnmatsbrukar. Du får säga att det är säkert, men ska du påstå att det är farligt krävs åratal av studier som bevis. Oroväckande, eller hur? Då är det bättre att vara Kemikalieklok.

Kemikalieklokt förhållningssätt till BPA

En del exponeringskällor för BPA är svåra att ta bort helt. Till exempel kan det finnas på insidan av våra dricksvattenrör och i det mesta av vår elektronik. Då får man ha ett kemikalieklokt förhållningssätt. I det här fallet att spola vattnet en liten stund innan du fyller glaset samt att rensa bort elektronik som inte används. Eftersom partiklar från elektroniken lägger sig i dammet kan det också vara en god ide att dammsuga regelundet i de rum där mycket elektronik står framme.

Andra källor kan vi i allra högsta grad eliminera. Vi kan låta barnen dricka ur nappflaskor, pipmuggar och glas av rostfritt stål eller härdat glas. Vi kan byta ut tillbringaren i plast mot en i glas eller porslin. Vi kan plocka bort leksaker av genomskinlig hårdplast.

Att byta ut gamla plastprodukter (äldre än 2011) mot nya plastprodukter kan i vissa fall minska exponeringen för BPA, men risken är att vi får i oss andra hormonstörande ämnen istället. Bättre att byta material helt och hållet till något vi vet är säkert.




0
    Varukorg
    Din varukorg är tom
      Använd rabattkod